I Rosenbergs Statistisk-geografiska Handlexikon från 1883 kan man om denna socken läsa följande:
Nordmark i Vermlands län, Fernebo härad (Nordmarken). Socken nordvest om Filipstad, kring de här förenade Nordmark-Klarelfvens och Filipstads norra bergslags jernvägar, hvilkas stationer anlagts vid Finnmossen, Nordmark och Mokärnshyttan, samt vid Nordmarksberg och Taberg. 2,192 qvadratmil, hvaraf land 2,048 eller 47,396 tunnland, 3½ mantal, 2674 invånare, 754.500 kr fastighetsvärde. Bergstrakt med rika jerngrufvor, i synnerhet vid Nordmarks-, Tabergs- och Finnmossefälten i socknens södra del. Masugnar finnas vid Mokärnshyttan och Nordmarkshyttan. Mycken jord m.m. eges af Uddeholms och Räms bolag. Staten eger Nordmarks grufveskog, tax. 10.000 kr. Skjutsanstalter ha inrättats vid Nordmarkshyttan, Mokärnshyttan och Dalkarlshyttan, poststationer vid Finnmossen och Mokärnshyttan, telegrafstationer vid de senare och vid Nordmark. Utom de anförda jernvägarna finnas kortare grufbanor. I östra delen märkes Tabergs kanal. 3 skolhus. Socknen, hittills annex till Filipstad, skall ensam utgöra ett regalt pastorat i Karlstads stift.
Socknens "kändisar" kan väl sägas vara uppfinnaren John Ericsson och trubaduren Gunde Johansson. Författaren Fredrik August Dahlgren, mer känd som Fredrek på Rannsätt, Wärmlänningarnes skapare hör också dit.
Sedan mitten på 1990-talet har jag jobbat med att stoppa in socknens befolkning i en databas, vilket är ett jobb på lång sikt, men roligt att hålla på med.
Här finns en artikel om sockenstatistiken, som ger en del uppgifter om hur läget var befolkningsmässigt i slutet av 1700-talet.
Som ett delresultat vill jag nog beteckna den artikel om gruvolyckor som återfinns här.
Utvandrare
Omkring förra sekelskiftet bodde mera än 2000 personer i socknen, och av dessa utvandrade mer än 500 till Norra Amerika. Här är en lista över bortåt 400 av dessa. Kontakta mig gärna om du vill veta något om någon av dem, eller om du vill berätta något om någon istället.
Hembygdsföreningen
Nordmark har en livlig hembygdsförening, som har ordnat ett fint museum, där man kan se hur folk levde i gruvbygden, titta på malmtuffer, se den fina modellen av järnvägen och ta del av det rika materialet om bygden. Mer om hembygdsgården finns på deras hemsida.
En annan intressant sida är Filipstads Bergslag där man kan läsa mycket gruvhistoria och se bilder från de gamla gruvorna.
Forskar Du också på Nordmark? I så fall vore det kul att höra av Dig!
Back to the English page.
Tillbaks till första sidan