Svenska Släktkalendern - The Swedish Family Register

Av Elisabeth Thorsell

Svenska Släktkalendern började utkomma 1912 och syftet var att utgöra en sorts borgerlig motsvarighet till Adelskalendern.

Utgivare var åren 1912-1984 Bonniers bokförlag, och den förste redaktören var den flitige Gustaf Elgenstierna, även känd från Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Elgenstierna redigerade sin sista årgång 1943, årgång 1950 redigerades av hans dotter Ulla Elgenstierna, men sedan var det stopp.

I början av 1960-talet togs dock ett inititiativ av en grupp genealogiskt intresserade herrar, bl.a. Börje Furtenbach, legendarisk ordförande i Genealogiska Föreningen, som lyckades förmå Bonniers att återuppta utgivningen, med en förändrad finansiering som bas för det hela.

Från och med nu lever Släktkalendern vidare genom att de deltagande släkterna betalar en sidavgift för varje sida som deras släkt fyller, i gengäld får de då en bok per sida, som ju sedan kan säljas inom släkten och på det viset sprida kostnaderna vidare, och göra det möjligt för fler släkter att medverka.

När nu släktkalendern återuppstod bytte man format, och gick upp i både sid- och stilstorlek, vilket gjorde den mera läsvänlig. Redaktör för årgångarna 1962-65 i den nya följden var Torsten Dahl, bibliotekarie vid Riksdagen. Årgången 1967 redigerades av Curt Kempff, och från 1974 hamnade Kalendern i Ullagreta Carlssons säkra händer.

Med hjälp av den nödvändiga redaktionskommittén, där medlemmar som Gösta Berg, fd styresman på Nordiska Museet, förre riddarhusgenealogen Pontus Möller och överbibliotekarien Wilhelm Odelberg ingick t.o.m sin död 2002,utgavs under tiden 1974-1984 en ny släktkalender vartannat år.

1986 kom ingen ny Kalender, men istället kom det stora Register över ingifta 1912-1982, ett jättejobb av Ullagreta Carlsson, helt tillkommet innan den datoriserade tidsåldern. Detta register, som verkar ha utkommit i alldeles för liten upplaga, måste vara ett av de största svenska personregistren, omfattar gissningsvis ca 60.000 namn. De som står med i detta register är personer som är ingifta i någon av de släkter som fram till 1982 hade presenterats i Släktkalendern. Har en medlem av en sådan släkt gift in sig i en av de andra släkterna, så finns han/hon med i registret.

Under 1987 fick jag i uppdrag att överta Ullagretas roll som redaktör, och har sedan dess kunnat presentera fyra årgångar av Släktkalendern, 1989, 1992, 1995 och 2000. Efter dessa fyra årgångar har jag nu kunnat lämna över jobbet som redaktör till en yngre förmåga.

Ny redaktör är Magnus Bäckmark, som är en duktig släktforskare och heraldiker. Magnus når man genom e-post eller vanlig post:
Lillkalmarvägen 17, 182 65 Täby .
Telefon: 08-756 37 90.
Besök också gärna Magnus hemsida: Gröna stubbens heraldik för ofrälse

Arbetet på nästa volym, Svenska Släktkalendern 2007 har startat, men än finns möjlighet för intresserade att vara med. Kontakta då snarast redaktören.

Totalt har vi under åren 1912-2003 presenterat 1938 olika svenska släkter i Släktkalendern, varav en del enbart varit med en gång, somliga flera gånger och en (Wallenberg) varje gång (ej 2003). En komplett förteckning över redovisade släkter hittar du här.

Under Elgenstiernas tid var kalenderns karaktär av presensmatrikel, i likhet med Adelskalendern, tydlig. Man redogjorde för nuläget och avlidna städades undan. I senare tid har denna princip mjukats upp, och nu kan även helt utdöda släkter tas med, om man så önskar. Ett starkt önskemål från redaktionens sida är också att barnlösa personer, som dött sedan föregående gång släkten var med, ska tas med en sista gång, så att de "avslutas" på ett korrekt sätt.

En princip som Släktkalendern håller hårt på, är att släkterna ska redovisas enligt den agnatiska metoden, alltså härstamning via manliga led. Enda undantaget, vilka för all del blir rätt många nu för tiden, är om kvinnlig släktmedlem får barn, som bär moderns efternamn som flicka, så tas dessa med, men utgör då en s.k. yngre släkt, och placeras sist i släktartikeln, naturligtvis med hänvisning från moderns plats i släktsammanhanget.

Släktkalenderns agnatiska princip har diskuterats många gånger, men om man ska ta med alla ättlingar på kvinnliga led blir släktartikeln oerhört mycket större och arbetsammare att sammanställa (och dyrare att få införd i Släktkalendern). Släktkalendern är ett verk som också riktar sig mot kommande forskare, och bör vara så konsekvent som det går, och letar man uppgifter där, ska man kunna förvänta sig ungefär samma urval uppgifter 2000 som 1912.

Den som vill publicera samtliga ättlingar till ett visst stamföräldrapar har ju många andra sätt att göra detta på, t.ex. egen släktbok eller Sveriges Släktforskarförbunds skriftserie "Släkten...".

Den som är intresserad av mer uppgifter om släktkalendern eller kanske rentav ta del av villkoren för att medverka, kan skicka ett meddelande till redaktören här.

The Swedish Family Register (Svenska Släktkalendern) was founded in 1912, and has since been published in 28 volumes. The latest was published in the summer of the year 2000. In total 1938 different Swedish families have been published in the Släktkalendern.

An index to all these families can be found here.

If a family is found in the index, the numbers means the year the family was published. So for instance "Dalhammar 1978, 92" means that this family can be found in the volumes for 1978 and 1992.

The books are available at the larger libraries and archives in Sweden. In the US they are found in the Family History Library in Salt Lake City.

Copies of families can be ordered from the former editor Elisabeth Thorsell for a cost of $0.50 per page + postage.

Tillbaks till första sidan