Borttappade utvandrare

Av Elisabeth Thorsell

Utvandrarna lämnade släkt och vänner efter sig, men kontakten upprätthölls genom en flitig brevskrivning. Detta gick ju bra, så länge som någon i familjen i USA kunde läsa svenska, men i tredje och fjärde generationen har kontakten oftast brutits. På senare år har ett starkt växande intresse för släktforskning märkts tydligt på bägge sidor av Atlanten, och nu gör många stora ansträngningar för att hitta släkten igen.

För amerikanerna är det ofta ganska enkelt, om de har kunskap om varifrån i Sverige utvandraren kom, kanske har de morfars konfirmationsbibel eller farmors flyttningsbevis i gott behåll. Då har de en god startpunkt för att komma in i det svenska folkbokföringssystemet.

För svensken som letar efter morfars moster kan det vara betydligt svårare. I USA har man en annan syn på folkbokföring och har inte den heltäckande kontrollen över befolkningens flyttningar och annat som vi har här i Sverige. I USA räknar man sin befolkning vart tionde år, med namn, födelsedata och andra utmärkta uppgifter, men vad folket gör däremellan håller man inte reda på. En person som finns i Iowa år 1910 kan vara helt försvunnen därifrån 1920, och det är bara slumpen som hjälper till om han återfinns i Oregon samma år.

Men läget är på inget sätt hopplöst, utan här ska vi ge några förslag på hur du kan gå vidare för att hitta din Amerika-släkt. Detta arbete kan ge upphov till många trevliga kontakter, som berikar dit och din familjs liv i åratal framöver. Många av våra amerikanska släktingar visar ett stort intresse för ”the old country” och det betyder mycket för dem att ha denna anknytning.

Vad kan jag då göra för att hitta min borttappade utvandrare?

Har du aldrig tittat i den sortens böcker, rekommenderar vi att du läser en handbok i släktforskning, t.ex. Thorsell-Schenkmanis Släktforskning – vägen till din egen historia (ICA-förlaget 1995) eller Clemensson-Anderssons Släktforska! Steg för steg (LTs förlag 1997), som finns i bokhandeln och på biblioteken eller hos Sveriges Släktforskarförbund.

Det är också en god idé att fråga runt i släkten om någon minns vart personen reste, om någon har kvar gamla brev, foton eller annat som kan ge en ledtråd till var släkten slog sig ned.

När du har funnit utvandringsåret, besök då något arkiv eller bibliotek, som har CD-skivan Emigranten, som innehåller uppgifter om de mer än en miljon emigranter, som lämnade Sverige 1869-1950. Om du hittar din egen utvandrare, så finner du oftast också den ort vartill denne köpt sin biljett.

Har du tur har utvandraren tänkt sig till en ganska liten ort, som är lättare att undersöka än New York och Chicago. På en liten ort fanns ofta en eller flera svensk-amerikanska kyrkor, och dessa organiserades ofta efter en modell som liknade svenska kyrkan i hemlandet. I stället för husförhörslängder har man t.ex. medlemslängder, som kan ge mycket goda uppgifter. De flesta svensk-amerikanska kyrkböckerna finns mikrofilmade och kan studeras på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö (0470-201 20) eller Emigrantregistret i Karlstad (054-10 77 02). Ofta kan uppgifterna gå fram till 1940-talet. Församlingen kanske finns kvar, skriv då till dem och fråga om någon känner till din familj. Adressen kan man hitta via Svenska Emigrantinstitutet eller via telefonkatalogen på Internet, se nedan.

Går det inte att hitta något om utvandrarens destination på detta vis, får du tänka ett tag till. Kanske levde utvandrarens föräldrar när han/hon lämnade landet. I så fall bör du söka efter föräldrarnas bouppteckningar, och se om där finns någon adress angiven för utvandraren. Finns inte det, utan det bara står t.ex. ”på känd ort i USA”, kan du fortsätta att söka i rättens arkiv efter s.k. inneliggande handlingar, där det kan finnas en fullmakt med en adress.

Utvandrarna reste ofta till platser där de redan kände någon. Har du svårt att hitta en trolig plats, försök att ta reda på vart folk från hemorten brukade resa. Kontakta hemortens hembygdsförening och ta reda på litteratur om orten.

Har du en gammal adress, och du tror att det är en mindre ort, (en Rand-McNally bilatlas är till god hjälp) så kan ett brev till ”The Resident” på den adressen vara en god idé. Kanske känner de till vart förutvarande ägares familj tagit vägen. Man kan också skriva till ”The Postmaster” på aktuell ort och be om hjälp.

Huvudmaterialet för att hitta en emigrant, som inte varit ansluten till någon kyrka, är de olika folkräkningarna, US Census, som finns tillgängliga i USA för vart tionde år från 1850 till 1920 (år 1890 har brunnit) och som det finns en del register till. Det pågår olika dataregistreringsprojekt, som allt eftersom blir tillgängliga på CD-skivor.

Ett annat mycket viktigt material är Social Security Death Index, vilket innehåller uppgifter om alla som avlidit och som varit anslutna till den amerikanska socialförsäkringen, Social Security. Den täcker avlidna från ca 1960 till 1997, och finns på CD-skivor och på Internet, t.ex. på Rootsweb. Där finner du bl.a. uppgift om den avlidnes sista adress, och vart man ska skriva för att få en kopia av dödsattesten.

På Internet finns mängder med nyttiga sidor för den som letar efter sin släkt. En bra startpunkt är att gå in på Sveriges Släktforskarförbunds nättidning RÖTTER och gå till länksidan, där det finns länkar som bär ut i världen. Här kan du leta dig fram till den lokala släktforskarförening, som antagligen finns i det county där släkten slog sig ned, och som kanske har någon medlem som vill hjälpa till med forskningen, kanske i utbyte mot litet hjälp i Sverige.

På Internet finns också den amerikanska telefonkatalogen som är lätt att söka i, om du har släktingar med litet ovanligare namn än Johnson eller Swanson.

Det finns också tidskrifter att sätta in efterlysningar i. Ett förslag är Swedish American Genealogist, (4 nr/år), som har många artiklar om emigration och emigrantöden. Den har också spridning i Sverige. Tidskriften tar emot efterlysningar från prenumeranter, och det blir du genom att sätta in 200 kr (250 kr för flygpost) på svenskt pg 2 60 10-9.

Det finns några institutioner som arbetat länge med den stora utvandringen, och det är främst Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, (tel: 0470-201 20) som har material från hela landet, och Emigrantregistret i Karlstad, (tel: 054-10 77 02) som främst inriktat sig på emigranter från Värmland. Mindre emigrantregister finns också i Leksand, Örebro, Färila och Ragunda. I södra Sverige pågår ett stort arbete med att registrera emigranter, i samarbete mellan Södra Sveriges Demografiska Databas och Svenska Emigrantinstitutet.

Den samlande institutionen för svensk emigrantforskning i USA är The Swenson Swedish Immigration Research Center, Augustana College, 639 38th Street, Rock Island, IL 61201-2273, USA, e-post. På Swenson Center finns också de svensk-amerikanska kyrkboksfilmerna, men också ett stort material om de olika svensk-amerikanska sällskapsordnarna och fackföreningarna, samt ett stort forskningsbibliotek med bl.a. en god samling svensk-amerikanska tidningar. Under Svensk-Amerikas storhetstid utkom mer än 1000 svensk-amerikanska tidningar, så där finns ett stort och föga använt forskningsmaterial. Stora delar av detta tidningsmaterial finns också på Kungliga biblioteket i Stockholm. Några andra institutioner av intresse för emigrationsforskaren är American Swedish Institute, 2600 Park Avenue, Minneapolis, MN 55407, USA, och Swedish American Museum Center, 5211 North Clark Street, Chicago, IL 60640, USA.

Vill du läsa mer om emigrationen och få mer tips om hur man forskar efter emigranterna, rekommenderar vi att du läser Emigrantforska! Steg för steg, av Per Clemensson - Kjell Andersson (LT:s förlag 1996), som finns på bibliotek och i bokhandeln.